Larm möter charm
I.D.A – med rösten som får döva att höra!

I.D.A är en osäkrad handgranat som kan smälla vilken sekund som helst! När det här unga, hungriga bandets oväntade - men högst kontemporära - mix av electro, pop, rock och punk möter en överraskande touch av R&B händer det grejor!
Sångerskan Ida Pihlgren, bandets blickfång och centralpunkt, har försörjt sig, till och med bekostat sina studier på Musikinstitutet, på musik sedan tonåren. Inte så konstigt kanske, eftersom Ida har en röst som är få förunnad.
Ida föddes i Avesta, i pittoreska Folkärna som kan skryta med en av Sveriges vackraste kyrkor.
Familjen bestod av mamma, pappa och två äldre syskon, men föräldrarna separerade och Ida växte upp hos sin mamma.
– Jag började sjunga i kör som treåring och började spela fiol när jag var sex år. Jag spelade fiol i åtta år, men sången tog till slut överhanden. Jag lyssnade på Whitney Houston och försökte sjunga som henne. Jag tänkte först bli veterinär men i nian hade vi en kabaré och då insåg jag att jag ville bli artist.
Då hade Ida redan upptäckt att hon hade en väldigt stark röst - på gott och ont.
– Jag skrek mycket som liten och blev hes. Jag skrek jättehöga toner och fick knutor på stämbanden, jag var riktigt hes ett tag och fick gå hos talpedagog.
– En gång tag träffade en man som varit döv i hela sitt liv, och jag skrek en så hög ton att han började gråta. Han hörde mig, han hade aldrig hört något tidigare! Det är rätt fantastiskt!
Idag har hennes idoga skrikande resulterat i en permanent, lätt beslöjad röst som har stor karaktär och personlighet.
Även som person är Ida just personlig. Hon sticker mer än gärna ut och älskar att stå i centrum, att bada i rampljuset.
– Jag är lite som en kameleont. Jag älskar hår och smink och gått från afrofrisyr till rakt, från långt till kort och från mörkt till ljust. Jag tycker om att sticka ut och gör gärna lite för mycket. Jag älskar att vara i centrum och att synas. Den enda gången jag blir nervös är om jag inte blir nervös inför ett gig. Lite nerver sporrar.
Ida har hittat hem i en musik som lutar åt det tuffare hållet. Hennes namn har med tiden blivit gruppnamnet I.D.A. eftersom hon idag omger sig med tre kompetenta killar som backar upp hennes starka röst och som på scenen är något av det mest vitala Sverige kan erbjuda idag. Bakom trummorna sitter Kalle Persson som är gruppens nyaste medlem. Vid keyboarden röjer Carl Wikström Ask och han ansvarar inte bara för de fylliga och speciella ljuden som utgör stommen i I.D.A.s sound, han lägger också basslingorna. Vid gitarren – som fräter som syra – står PJ Lindahl. Det är den speciella kombinationen av gitarr och synth som gör I.D.A.s sound så unikt.

I.D.A.s album Code Of Conduct har fått lovord i pressen och den nya videon till singeln Armageddon Ready har öppnat dörrarna till utlandet. Idag är I.DA signade till ett flertal länder och lansringen har börjat i Polen och stora delar av Asien. Inom kort släpps bandets album i Storbritannien.
Trots att Ida älskar stora, svarta soulröster som Whitney, Mariah Carey, och Chaka Kahn, omfamnar hon gärna rock med uppkäftighet och attityd, men som hela tiden bottnar i starka melodier. Texterna har ett innehåll bortom det rent underhållsmässiga. Ida vill få lyssnaren att tänka efter, eller åtminstone tänka själv. Ett ämne hon återkommer till är hur vi behandlar vår planet. Att ha ett sunt miljötänkande är självklart för Ida.
Armageddon Ready är en tuff låt med ett dystert tema. Med ironi och svart humor målar Ida upp en näst intill uppgiven bild av en framtida värld. Undergången står för dörren och vi har oss själva att skylla. Vi drunknar i vår frihet att göra vad vi vill, när vi vill. Nu återstår bara att hoppa ned i livbåtarna och segla iväg, men mot vad?
I Shop ´til You Drop vill hon få oss att fundera lite över vår köphysteri, som ju också leder till miljöförstöring.
Tänkvärt, inte sant?